Publikationer

Utebliven bladsvampbehandling kommer med stor sannolikhet, även i år, att kosta mellan 1,5 och 2 ton socker per hektar. Med försöksdata som bas och omräknat till pengar innebär det ett värde av minst 4 000–5 000 kronor per hektar. Att träffa rätt med främst tidpunkt, men även produkt och dos, är därför en av de absolut viktigaste åtgärderna i betodlingen!

Vattenfrågan har det senaste årtiondet blivit alltmer aktuell i och med klimatförändringarna. Torka varvat med översvämningar är ofta förekommande ämnen i våra nyhetsflöden. Även om vi här uppe i norr är relativt sett förskonade drabbas även vi och våra grödor regelbundet av tillväxthämmande torka. Så frågan är om inte fler borde säkra sin vattentillgång för att klara framtidens utmaningar och höja sin skördepotential.

NBR har de senaste säsongerna haft projekt med fokus på sockerbetornas klimatavtryck. Ett projekt som finansieras av danska Sukkeroeafgiftsfonden (SRAF) går ut på att undersöka möjligheterna att påverka biomassaproduktionen för användning till biogasproduktion.

Bladsvampbehandlingen är en av de absolut mest lönsamma insatserna i sockerbetsodlingen. Det är inte ovanligt att angreppen kommer redan omkring den 20 juli. Det är heller inte ovanligt att många fält har behov av en andra behandling för att skydda den gröna bladytan.

Tåget har inte gått. Resistenssituationen för bladsvampar i sockerbetor är än så länge inte alarmerande för de vanligast förekommande arterna i den svenska odlingen. Hos betmjöldagg hittas dock resistens i både Sverige och Danmark och går vi söderut i Europa är resistenssituationen för Cercospora ansträngd.

I flitens tecken har nu två kursomgångar till gått igenom kursen ”Med kunskap växer betan”. Två öppna och härliga gäng som gärna delat med sig av egna erfarenheter och kunskaper.
I grund och botten består kursen av fyra halvdagar på sal och tre till fyra mer fältanpassade träffar. I vår har kursomgång två och tre hållit de avslutande fältträffarna. Här har fokus varit etablering, men även ogräsfrågor och insekter har funnits med. Är såmaskinen rätt inställd? Hur blir fröplaceringen i förhållande till fuktig botten och hur stor effekt syns på plantantal i förhållande till sådjup och frötäckning? På behaglig jord utan skorpa eller dylika problem visade sig fältuppkomsten vara väl över 90 procent vid 2–2,5 cm frötäckning och bara runt 70 procent vid 4 cm. Det kostar plantantal att hamna djupt.

I framtiden kan bladlöss som bär på virussmitta ställa till problem i sockerbetsodlingen även i vårt odlingsområde. Problemet är redan ett faktum i odlingar söderut. Vid tidiga och allvarliga angrepp kan sockerskördarna halveras. För att lära mer och förbereda för framtiden undersöker NBR möjligheten att gynna nyttoinsekterna i betfälten. Med rätt dynamik kan angreppen av bladlöss stanna på en accepterad nivå utan att kemiska preparat används.

Problemen med herbicidresistens är här för att stanna, men det finns åtgärder att göra för att minska problematiken och det gäller i hela växtföljden.

I vår är det den femte sockerbetsgrödan som etableras utan Gaucho, insektsbetningen som förbjöds 2018. Plantan skyddas av insekticiden Force och svampbetningarna Tachigaren och Rampart under etableringen. Vi fortsätter med prognos- & varningsverksamheten. Vad mer behövs i verktygslådan?

Kan ett tunt lager is på Toptex-duken vid minusgrader skydda betorna mot frost? Ett enkelt litet test ger oss svaret.

Jag är glad att hälsa två nya medarbetare, Käthe och Richie, välkomna till NBR. De utgår båda två från Sofiehøj Försökscenter i Danmark, men som vi alla på NBR, arbetar de för att främja sockerbetsodlingen i båda våra länder.

NBR märker ett ökat intresse för att prova olika typer av biostimulanter i vår gröda. Flera firmor testar tillväxtstimulerande substanser, någon produkt ska stärka betorna mot bladsvampar och en annan ska skydda betorna från herbicidpåverkan.

Vid höga ogrästryck, eller svårbekämpade ogräs, har det varit svårt att klara ogräsbekämpningen fullt ut i ogräsförsöken med enbart klassiska produkter i form av Goltix, Betanal, Tramat och Safari. Då har strategier med framför allt Centium, men även Tanaris stöttat upp effekten.

Etableringsfasen är den mest kritiska delen i sockerbetans liv. Kanske är det just därför som detta ämne diskuteras så flitigt i odlarkåren. Här vänder och vrider vi på frågan och blickar tillbaka på de senaste årens försök i ämnet.
Plantetablering är en ständigt aktuell fråga inom betodlingen. Förra säsongen blev frågan extra aktuell med tanke på den stora andelen areal som såddes om. I nästa artikel här i Betodlaren presenterar vi resultat från en uppföljning av några omsådda fält. Frågan vi ställde oss där var: rätt eller fel att så om?

Spara eller så om? I år är det fler än vanligt som räknat betplantor tills ögonen går i kors. Är beståndet tillräckligt bra, eller bör man så om? Det var en fråga som många brottades med i våras, men vad var egentligen rätt?

Etableringsfasen var i år minst sagt utmanande på grund av de stora nederbördsmängderna i början av april, strax efter sådd av många fält. I det andra numret av Betodlaren i år sammanfattade vi de praktiska erfarenheterna kring skorpbrytning och uppkomst. Som en uppföljning till den artikeln kommer här lite färska resultat från de faktiska effekterna av årets omsådd. NBR la ut tre försök, två i Sverige och ett i Danmark, där delar av fältet såtts om. Försöken lades ut i plantbestånd som varierade mellan 1,5–2,5 betor per meter och frågan vi ställde oss var: Vid vilket plantantal var det rätt att så om?

Vi har under hösten fortsatt med vår kurs ”Med kunskap växer betan”. Samtidigt som första gänget gick i mål, startades en ny grupp i våras och ytterligare en nu i höst. Det närmar sig också sluttampen för en av våra tidigare grupper, som påbörjade sin utbildning för drygt ett år sedan.

Det händer mycket i NBR:s värld. Vi har många nya projekt. Vi behöver anpassa oss till nya förutsättningar. Det är mer tänk över hela växtföljden. Samtidigt fortsätter vi att hålla fullt fokus på sockerbetor. Jag tycker arbetet går framåt. Det är klart inte med stora kliv varje dag, men många små steg ger också förändring.

Skörden är avklarad i projektfältet på Svalövsgården, men när detta skrivs är betorna ännu inte levererade. De slutsatser vi kan dra gäller nematodförekomst, jordbearbetning och ogräsbekämpning. Resterande frågeställningar kring exempelvis varierad fosforgiva och optimalt fröantal vid olika jordart tittar vi närmare på i regelrätta försök.

Nu är det avgjort vilka sorter som kommer till marknaden 2023. Nytt för året är att sorter provade minst två år och i alla fall 2022 i Sverige får säljas till nästa år. Det är efter Sortkommitténs beslut att göra en gemensam sortprovning för Sverige och Danmark. Syftet är att få fram de bästa sorterna för vårt område och att göra marknaden attraktiv med större potentiell marknad för fröfirmorna.

Selma KWS är även efter årets försöksresultat en sort som lämpar sig särskilt väl för tidig sådd i förhållande till risken för stocklöpning. Även för sorterna Caprianna KWS och Gabriela KWS är stocklöpningsrisken låg. Nedan kan du läsa mer om hur sorterna testas och klassificeras från stocklöpningssynpunkt.