Provning av HEVA strip tillage inom projekt 5T på Gretelund 2014

Inledning

Henrik Nilsson, Gretelund, ville inför betåret 2014 prova strimbearbetning (strip tillage) i jämförelse med sin traditionella bearbetning med kultivator på våren.

Material och metoder

Försöket genomfördes som ett strimförsök i full praktisk skala. En yta på några hektar kördes enligt strip tillage-konceptet och på båda sidor om såddes betor enligt gängse system för gården.

På båda sidor gränsen, på såväl vänster som höger sida, anlades parceller om två rader, nio meter långa. Tre par placerades på vardera sidan, totalt alltså sex upprepningar per led.

Strimbearbetningen liksom sådd gjordes med en GPS–RTK-utrustad traktor. Fältet harvades en gång mellan stripbearbetningen och sådden.

Försöksplan

Led 1. Konventionell

13/3               Gödseltunna – ramp – svin – flyt

13/3               Myllning gödsel – Amazone Catros

22/3               Gödsling – Bogballe – Axan 27-4 – 200 kg/ha

29/3               Alvluckring – Simba – 25 cm djupt

31/3               Såbäddsberedning – Väderstad NZ – med vält

1/4                 Sådd – Kverneland Monopill disc

Led 2. Strip tillage

13/3               Gödseltunna – ramp – svin – flyt

13/3               Myllning gödsel – Amazone Catros

22/3               Gödsling – Bogballe – Axan 27-4 – 200 kg/ha

29/3               Strip tillage HEVA – 30–35 cm djupt

31/3               Såbäddsberedning – Väderstad NZ – med vält

1/4                 Sådd – Kverneland Monopill disc

Avläsningar, bedömningar, mätningar

Planträkning med skörd av både blast och beta genomfördes enligt gängse metodik för 5T-projektet, innebärande skörd i mitten av juni, september och november. Analys av betkvalitet vid provtvätten i Örtofta gjordes vid skörden i september och november.

Resultat och diskussion

Betorna utvecklades mycket väl i båda leden utan påtagligt iakttagbara skillnader någon gång under perioden från sådd till skörd.

Strip tillage-konceptet fungerade utan problem vid sådden.

Siffrorna i tabell 1–7 visar inte heller några säkra skillnader mellan bearbetningssätten.

Redovisade värden för rotskörd är utan kontraktskorrigeringar i form av administrativt avdrag på nettovikten (3,65 %) och korrigerad sockerhalt (-0,18 % )

Skördenivån blev den högst uppmätta i försök i landet under 2014 med 126 ton betor/ha. Med en sockerhalt på 16,7 % gav det djupkultivaterade ledet en sockerskörd på runt 21,6 ton socker/ha. Tillväxten från den 19 september till den 9 november blev 3,5 ton socker/ha vid djupkultivatering och 2,8 ton/ha efter strip tillage.

Tabell 8 redovisar skörd och tillväxt mellan de två skördetidpunkterna för enskilda försöksrutor.

Vid skörden i september skiljer det 10 ton i rotskörd mellan högsta och lägsta skörd. Den första upprepningen sticker ut med lägre rotskörd och högre sockerhalt. Till­sammans hänger sockerskörden dock med bra med en variation mellan parcellerna från16,9 till 18,0 ton/ha. De båda försöksleden ligger mycket nära varandra och det går inte att sätta den ena framför den andra.

Skörden i november når som högst 131 ton betor/ha. Med undantag för den första Simbarutan ligger alla parceller i intervallet 120–130 ton/ha.

Noteras kan att strip tillage nu vid skörden i november ligger något under standardledet i såväl rot- som sockerskörd. Vid skörden i september gällde motsatsen.

Det innebär att tillväxten generellt sett varit lite lägre i strip tillage-ledet. Sett över alla sex upprepningarna är skillnaden dock inte statistiskt signifikant säkerställd. Det beror till stor del på siffrorna från första upprepningen. Denna låg på en backe med lättare jord. Det syntes tydligt i form av mindre blast. Här gav strip tillage klart högre tillväxt än standardledet, 3,5 mot 1,7 ton socker/ha.